Fighters

Igår hade vi min storebror över på kvällen. Han var i stan och jobbade så jag passade på att bjuda hem han. Vi träffas inte så ofta, men det är trevligt när det händer. Det händer så mycket när man inte träffas så ofta, och det känns helt vansinnigt att jag är faster till en tjej i 4an, och killar i 6an, gymnasiet och en som är 22år och är sambo...haha.. värst vad gammal man känner sig när de växer så. Jag är iaf glad över att min bror säger att han är glad över sitt liv och hur det har utvecklats. Skönt att något negativt kan vända. Känner igen mig i det, kanske är vi fighters som vägrar ge oss?